![]() |
Den förra båten, Marieholms Canberra, dagarna innan den såldes. |
Så fort båten var såld började vi dammsuga blocket efter en ny båt, trots att vi mer eller mindre bestämt oss för att vara utan båt en sommar och sen köpa under hösten. Mestadels kollade vi på Flipper 570/575, Scantic 575 och andra motsvarande HT-båtar. Dessa ligger en relativt hög prisklass, och har i stort sett alltid utombordare.
Utombordare är relativt svårt att mecka med själv, och delar är ofta rätt dyra så jag har länge längtat efter en inombordare med billiga delar och bättre möjligheter att fixa med själv. Av en slump hittade vi ytterligare en båttyp som kallades för Kabin, och där även vår båt. Nu var det en helt annan prisklass, men ungefär samma storlek på båten. Båten fanns på godtagbart avstånd i Linköping och stod dessutom på en fin båtvagn. Vi tog kontakt med säljaren och stämde möte 2 veckor senare.
Den förra båten köpte vi verkligen med skygglappar för ögonen, och fick renovera den från köl till vindruta. Visserligen fick vi en väldigt fin båt till sist, men det var ett väldigt slit också. Inget vi var sugna på att göra om nu när vi dessutom har en dotter att umgås med. Nu visste vi mycket bättre vad man ska kolla och hade våra mest kritiska ögon på oss när vi undersökte båten. Skicket var något sämre än vi hoppats på, men den här gången var det inte några konstruella brister utan mest kosmetika.
Dagen efter började den långa och mödosamma vägen upp mot Stockholm som är så lagom knepig när man inte får utnyttja motorvägen (30-kärra). Till råga på allt hade det ju just den här helgen kommit in ett snöoväder över mellansverige. Som tur var hade vi lyckats låna dubbdäck till båtvagnen och drygt 7 timmar senare rullade vi in på båtklubben (effektiv körtid 5 timmar på färddatorn).
![]() | ![]() | ![]() |
Klart man ska vara med och köra, rast i Norrköping efter en timme. | Nyss inrullade på båtklubben | LGF-skylt och allt, frågan är bara om det verkligen gick i 30 hela vägen |